Today we live in a more or less globalized society where borders do not pose the same obstacle as before. This is why it is interesting to examine whether different countries have similar views on how to communicate with a specific audiencePurpose: The purpose of this thesis is to use the data gathered to inform businesses with information. The information can then be used to assist companies when it comes to advertising, the design of messages and the choice of media channels when communicating with people born during the 80?s. Furthermore, the investigation intends to find out if there really is a global market for people born during the 80?s.Method: The authors believe that a purely quantitative or qualitative approach is not appropriate.

Gruppen 40-talister är omtalad i media och rese- och turistnäringen ser den som en lovande målgrupp eftersom det påstås att målgruppen är benägen att resa. Detta är anledningen till att vi väljer att se på 40-talisterna ur ett destinationsmarknads-föringsperspektiv. Vi ställer oss frågan om 40-talister verkligen är en målgrupp och om de skiljer sig från andra generationer. Om generationen är en grupp som kan ses som målgrupp för en marknadsföringssatsning vill vi försöka ta reda på vilka kritiska faktorer som avgör valet av resmål. Syftet med vår uppsats är att utifrån ett destinationsmarknads-föringsperspektiv undersöka och förstå synen på en målgrupp.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestående av 80- och 90-talister, och deras arbetsvärderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvärderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa båda grupper kan betraktas som enhetliga gällande arbetsvärderingar. En enkätundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. Utifrån resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn på arbetsvärderingar. Denna syn har sedan jämförts med enkätresultatet med avseende på 80-talister för att därefter jämföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvärderingar.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en utökad kunskap kring generation Y, som definieras som bestående av 80- och 90-talister, och deras arbetsvärderingar. Genom att undersöka vilka arbetsvärderingar svenska 80- och 90-talister besitter diskuteras begreppet generation Y och om dessa båda grupper kan betraktas som enhetliga gällande arbetsvärderingar. En enkätundersökning genomfördes bland svenska högskolestudenter. Utifrån resultatet av denna samt ett teoretiskt underlag har vi gett förklaringar till 90-talisternas syn på arbetsvärderingar. Denna syn har sedan jämförts med enkätresultatet med avseende på 80-talister för att därefter jämföras med tidigare kunskap om 80-talisternas arbetsvärderingar. Slutligen har innebörden av jämförelsen diskuterats med avseende på generationsbegreppet utifrån tidigare forskning. Efter genomförd studie kan vi konstatera att det är de inre arbetsvärderingarna som värderas högst av generation Y, följt av de yttre och de frihetsrelaterade.

Det skrivs mycket i media om den nya generationen 80-talisterna som är på väg in på arbetsmarknaden. De skiljer sig från tidigare generationer genom att vilja självförverkliga sig själva samtidigt som de vill ha en hög lön och ett trivsamt arbete. Utifrån Self-Determination teorin som bygger på de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och relaterande är syftet med denna studie att undersöka om det som skrivs i media stämmer med vad som faktiskt motiverar 80-talister till arbete. En enkät genomfördes med 72 undersökningsdeltagare. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan yttre motivation och arbetsmotivation.

The aim of this Masters thesis is to review Swedens unique law against TV-commercials intended for children under twelve years old. The law has to be abided by TV 4, but not by Kanal 5, so the aim is also to compare TV 4 and Kanal 5 and to see in what different ways commercials are shaped in the two channels. The cultural policy analysis is based on our aim and problem. We have also had the terms semiotic and intermediality in mind together with a model made by the researcher in semiotics Roman Jakobson. The model consists of six different communicative functions.

Ett syfte med studien är att introducera en metod för komparativ kulturarvsanalys. Metoden skall kunna användas för att analysera hur kulturarvsvärden värderas och hur de används i interpretation och presentation. Metoden som prövas skall uppfylla studiens övriga tre syften: att genom en nulägesanalys studera hur de olika kulturarvsvärdena i och kring Kinda kanal uppfattas, värderas, vårdas och visas, för att mot denna bakgrund jämföra liknande områden nationellt och internationellt och finna konstruktiva uppslag till framtida utvecklingsplaner och möjligheter för upplevelseområdet Kinda kanal..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att göra en målgruppundersökning samt att utifrån den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella målgruppen. En förbättrad kommunikation med målgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik på hemmamatcherna. Följande frågeställningar har behandlats: Hur uppfattar målgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsättningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kännetecknar målgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos målgruppen? Vilka kanaler skall KGFC främst satsa på? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot målgruppen? MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel på kvantitativa inslag är en enkätundersökning på föreningens primära målgrupp (tjejer 8-16 år). Till grund för arbetet ligger enkätundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation. ResultatSom resultat har vi fått fram att KGFCs budskap är otydligt för målgruppen, att KGFCs främsta kanal för att kommunicera är hemsidan samt att målgruppen har begränsad kunskap om föreningen.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal.

Denna studie är gjord med syftet att ta reda på unga chefsämnens motivation för att ingå ett framtida chefskap men även finna förståelse för hur företag idag kan arbeta med sin ledarförsörjning. Detta mot bakgrunden av att ett generationsskifte äger rum och 80-talister är en utav de unga generationerna som förväntas överta chefskapet. Forskning visar att unga personer tenderar att motiveras av andra arbetsfaktorer än vad äldre generationer har gjort, vilket kan komma att påverka en ung persons karriär. Studien Denna studie genomfördes genom en kvalitativ metod, där 6 personer kom att intervjuas (3 manliga och 3 kvinnliga). Bland dessa 6 personer var det både manliga och kvinnliga deltagare.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister använder sig av Instagram samt hur de ser på online-identitet. De frågeställningar som vi utgått från är: ?Hur liknar samt skiljer sig användandet av Instagram mellan människor födda på 1960-talet mot de födda på 1990-talet??, ?Om och i så fall hur skiljer användarna mellan sin online-identitet och de personer de är i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgå ifrån ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och självidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhälle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar på att det inte är så stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi såg snarare fler likheter.

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där.

Det är ett faktum att en stor generation så smått har börjat lämna arbetsmarknaden för att gå i pension, nämligen 40-talisterna. In tågar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt så ställer arbetsplatser och organisationer i dagens samhälle allt högre krav på arbetstagarna, och det är av stor vikt att rekrytera, bibehålla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning på kapital eller provision, men även inom området arbetsersättning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frågan är därför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

Vi har genomfört en studie avseende marknadsföring av finansiella tjänster för 40-talister. Vårt syfte har varit att finna nyckelfaktorer som bör ligga till grund för utformandet av marknadsföringsstrategier. Vi har utgått från en abduktiv ansats och använt oss av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Sex intervjuer har genomförts med finansiella experter samt marknadsföringsexperter. Med hjälp av teorier kopplade till konsument beteende, tjänster samt relationsmarknadsföring har vi kommit fram till följande nyckelfaktorer.